Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
06 x
Men när ovädret bröt löst ofvanpa ock ungame
lekte tåg med alla salsstolarne däruppe, när han
skulle sofva middag, eller när de äkta makarne,,
som voroi så omaka som möjligt, hade någon liten
privatuppjgörelse så hela huset hörde det, då
tyckte postmästarn, att djäflarna kommit i huset
och han blifvit fredlös i sitt eget hem.
Då kunde han någon gång i vreden fara upp
ur soffan och skynda mot trappan till öfre
våningen, men när han hörde kalabaliken rasa
däruppe, drog han sig helt blek undan igen.
Magen for Aer och mer sällan till Stockholm.
I själfva verket hade han heller ingenting där
att göra. Det kontor, som han sagt att han kunde
sofva på, fanns endast i hans egen inbillning.
Hela affärsrörelsen inskränkte sig numer till de
fjorton, femton kaffeprofpåsar, som lågo på,
hvar-andra i farstufönstret till öfre våningen, höljda af
ett tjockt lager af damm, hvars frid ingen störde.
Postmästarn drog sig mer och mer tillbaka
inom sitt skal. Hela eftermiddagarne satt han
inne på postkontoret i det innersta rummet. Där
läste han kvällstidningen. Där drack han
afton-toddyn och njöt ett olympiskt lugn. Ännu så
länge var kontoret en fridlyst plats, dit ingen
af Holms satt sin fot, ehuru lusten därtill nog
inte saknades.
Där satt han som en kung och härskade öfver
brefbuntar, postanvisningar och assurerade
försändelser. De två biträdena utanför tjänstgjorde
som trogna gårdvarar, och de släppte icke in
någon till kungen utan dennes medgifvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
