Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Någon som ofta färdades i de här trakterna
anmärkte att efter vad han hört sägas hade det då och
då legat deporterade också här, men att ingen av dem
hade härdat ut länge.
— En ung seminarist blev skickad hit för trots mot
en lärare (deportationer av sådana skäl är mig då
rent obegripliga). När han kommit hit höll han sig
länge karsk och hoppades beständigt på att kunna
skaffa sig rättvisa. Men småningom började han dricka,
och till sist blev han så försupen att han alldeles miste
förståndet och lade in en böneskrift att man så fort
som möjligt ”skulle låta skjuta honom eller taga honom
till soldat eller om det inte lät sig göra hänga honom”.
— Och vad kom det för resolution på det?
— M.. ja... det vet jag inte riktigt. I alla
händelser inväntade han inte resolutionen. Han hängde
sig själv.
— Och det gjorde han bra rätt i, inföll filosofen.
— Rätt? upprepade berättaren, tydligen av
köpmannaståndet och därtill en solid och religiös man.
— Jaa visst, han dog åtminstone och fick ett slut på
saken.
— Ett slut på saken? Men hur går det honom i nästa
värld? Självmördarna skall ju lida pina i evig tid.
Ingen får ens bedja för dem.
Filosofen smålog giftigt, men svarade ej. Däremot
framträdde helt oväntat en ny opponent mot såväl
honom som köpmannen och en försvarare av
seminaristen, som utan myndigheternas medgivande hade
tillämpat dödsstraffet på sig själv.
Det var en ny passagerare, som utan att någon av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
