- Project Runeberg -  Den förtrollade vandringsmannen /
26

(1929) [MARC] Author: Nikolaj Leskov Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han upp med en fart. Det var en liten gubbe i just
en sådan här hätta som jag har nu, och just som ett
litet gumansikte hade han, det var för ängsligt att se,
och han var alldeles hjärtskrämd och tårarna rann,
och där rullade han om i höet precis som mörten på
halstret, och så såg han väl inte i yrvakenheten utan
for på huvudet ur vagnen under hjulen och började
släpa med i dammet. Han hade trasslat in benen i
tömmarna.

Jag och far min och greven själv också tyckte först
det var löjligt att se hur han stöp kullerbytta, men så
fastnade hästarna med vagnshjulet i en stolpe nere vid
en bro, men han steg inte upp, fick jag se, och rörde
sig inte. När vi kom närmare, såg jag att han var
alldeles grå av damm, och han hade inte ens näsa i
ansiktet utan bara ett hål som det rann blod ur.

Greven befallde oss stanna och steg ur och tittade.
"Död", sa han. Mig behagade han lova prygel för
detta när jag kom hem, och så befallde han att vi skulle
köra i karriär till klostret. Därifrån skickades det folk
till bron och greven hade förhandlingar med igumenen,
och på hösten gick det hela foror hemifrån och dit
med havre och mjöl och torkad fisk, och mig pryglade
far min bakom klosterladan utanpå byxorna, men
riktigt prygel fick jag inte, för jag måste ju sköta min
tjänst och genast sitta upp på hästryggen igen.

Därmed slöt den saken, men samma natt kom den
där munken jag piskat till mig i drömmen, och
återigen grät han som ett gammalt kvinnfolk.

— Vad vill du mig? säger jag. Gå din väg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vandring/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free