Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nej, ta tillbaka det kan jag inte, säger jag, men
om ni åtminstone till lättnad för mitt samvete behagade
slå till mig några gånger, och så spände jag ut
kinderna.
— Men för vad? säger han. För vad skall jag
slå dig?
— För mitt samvetes skull bara, svarar jag, så att
jag inte ostraffat har förnärmat en tsarens officer.
Han skrattade och jag blåste upp kinderna igen det
värsta jag kunde och stod där igen och väntade.
— Vad blåser du upp dig för, vad grimaserar du
för? frågar han.
— Jag gör mig i ordning på soldatvis, efter
krigsartiklarna, säger jag. Var nu så god och slå till mig
på båda sidorna, och återigen blåste jag upp kinderna.
Men i stället för att slå till sprang han upp och kysste
mig och sa:
— Seså, Ivan, seså, i Kristi namn! Inte för allt i
världen skulle jag vilja slå till dig, men skynda dig
nu härifrån medan Masjenjka och flickan är borta,
annars blir här en sådan sorg.
— Ja det är en annan sak, säger jag. Varför skulle
en göra dem ledsna?
Och inte för att jag ville ge mig av, men det kunde
ju inte hjälpas. Utan att ta farväl gick jag i hast mina
färde, och då jag kom utanför porten stannade jag och
började fundera på vart jag nu skulle ta vägen.
Tänk så längesen det var som jag hade rymt från
mitt herrskap och så länge jag hade strövat omkring
och rakt ogörligt för mig att komma till ro någonstans.
Nu får det vara nog, tänkte jag, jag går till polisen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
