Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då fick jag se att de korsade sig och drack vodka —
då var de ryssar förstås... Och jag sprang fram ur
gräset och lät dem se mig. Det var ett fiskarlag, de
fångade fisk. Som det anstod landsmän tog de vänligt
emot mig och bjöd:
— Drick vodka!
— Jag har levat bland tatarer, bröder, sa jag, och
har kommit alldeles ifrån vanan.
— Än sen? sa de, nu är du i din nation och vänjer
dig snart. Drick bara.
Jag hällde i ett litet glas och tänkte: Nå kör då,
Herren välsigne, det är för återkomsten, och drack
ur, och de hyggliga människorna bara trugade mig att
dricka mer.
— Det blir ingen ordning på dig annars, sa de.
Jag gick med på ett glas till, och sen blev jag mycket
öppenhjärtig. Jag berättade dem alltihop, varifrån jag
var och var jag hade varit och hur jag hade haft det.
Hela natten satt jag framför elden hos dem och
berättade och drack vodka, och jag var så glad så det var
ingen hejd, att jag var i heliga Ryssland igen. Men
fram mot morgonen började bålet slockna och alla som
hört på mig hade lurat till utom en, och han frågade:
— Har du pass?
— Nej, det har jag inte, sa jag.
— Har du inte det, sa han, då kommer du på
fästning.
— Ja, men jag stannar hos er, sa jag, och här hos er
måtte en väl kunna leva utan pass?
— Ja leva hos oss utan pass, sa han, det kan man,
men man kan inte dö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
