Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag blev glad åt att hon började tala och passade
på att fråga:
— Vad var det som hände er emellan, och hur kom
det sig allt det här?
Hon vred händerna.
— Ack det kom sig inte av något annat än av hans
svekliga sinne. Jag upphörde att behaga honom, det
var hela orsaken — och så började hon snyfta. — Han
lät sy kläder åt mig efter sin smak, fortsatte hon,
sådana som inte passar en, när man är i omständigheter,
åtsittande om livet och trånga. Och när jag så satte
dem på mig och gjorde mig fin, blev han ond och sa:
"Tag av dig det där, det passar dig inte." Men när jag
så kom i en vid kofta, blev han dubbelt ond — "så du ser
ut", sa han. Och jag förstod hela tiden att han inte
skulle komma tillbaka till mig mer, att hans hjärta hade
vänt sig ifrån mig...
Och så började hon storsnyfta och stirrade framför
sig och viskade:
— Det anade mig länge att han inte höll mig kär
längre, men jag ville se vad för samvete han hade,
jag tänkte, jag skall inte göra honom emot på något
vis, jag skall ha honom till att känna förbarmande
med mig, och han förbarmade sig, han...
Och hon berättade mig vad som vållat att fursten
gjorde slut med henne, och en sån struntsak var det,
att jag inte kunde begripa och intill denna stund inte
begriper att det vill så litet till för att en usling till
karl skall överge en kvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
