Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till mig, så att jag skulle mala salt till köket. Det var
väl ingen jämförelse med stäppen eller något annat
ställe.
— Och när blev ni utsläppt sen? När det blev kallt
väl?
— Neej då, inte för köldens skull utan av en helt
annan anledning, därför att jag började profetera.
— Började ni profetera?
— Jaa, till sist började jag falla i grubbel där nere
i källarn beträffandes vad jag hade för en eländig
ande och vad jag fått lida mycket för den och att jag
aldrig blev bättre, och jag skickade en lekmannabroder
till en lärd munk att fråga om han ville be till Gud
för mig att jag skulle få en mera passande ande. Och
munken lät hälsa mig: Han skall bara bedja på rätta
sättet, då sker det omöjliga.
Jag gjorde så. I tre nätter låg jag på det instrumentet
knäna i min grop och bad i anden till himmeln och
började vänta mig ett annat sinne.
Men vi hade en annan munk, Gerontij, han var
mycket beläst av sig och höll sig med olika sorters böcker
och tidningar, och en gång gav han mig den helige
Tichon Zadonskijs leverne att läsa, och när han gick
förbi min grop brukade han alltid ta fram någon
tidning innanför kåpan och kasta ner den till mig.
— Läs och begrunda, sa han, det kan vara en
förströelse för dig där nere i gropen.
I väntan på den omöjliga uppfyllelsen av min bön
började jag sysselsätta mig med läsning. När jag hade
malt saltet jag fått beting på tog jag till att läsa, och
i den helige Tichon läste jag hur den allraheligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
