Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - ultima ... - V (o. W)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ultima—valack
121
Q^ltim|a sista stavelsen i ett ord.
-a rätio -tsi- sista utvägen, -a
Thüle yttersta norden, -ätum sista
villkor 1. (fredliga) anbud,
oeftergivligt krav
ultra|marin himmelsblå (färg),
-mo-dérn ytterst modern, -rapfd
ytterligt långsam (t. e. ifråga om film).
-viole’tta strålar osynliga, kemiskt
verksamma strålar utanför de
violetta strålarna i spektrum
u’nderminera göra osäker,
undergräva
Qndin vattenand©
undulät liten sångpapegoja (numer
vanlig burfågel)
uniformitet likformighet
unik ensam i sitt slag, enastående,
unikum ngt enastående, ngt varav
blott ett exemplar finnes
union (stats)förbund; förening
unison -o- enstämmig, samfälld
univers|äl världs-, allmänlig.
-äl-arvinge a. som ärver hela arvet,
ende a. -älmedel m. som skall
hjälpa för allt. -e’ll allmän,
allmänlig, all(t)omfattande; allsidig
universitet högskola som omfattar
alla vetenskapens huvudgrenar,
-skanslern har högsta
överinseendet över landets universitet o.
högskolor
unive’rsum (världs)alltet,
världsbyggnaden, världen
u’ns äldre svensk guld- o. silvervikt
= 28 ^am; 1862 avskaffad
medi-cinalvikt = 30 gram; (inte ett uns
=) inte ett dugg
u’p tö däte app (1. upp) to det
fullt modern
urän ett grundämne av
utomordentlig vikt för tillgodogörande av
atomkraften
urban belevad, fin (vänlig o.
behaglig i sättet), världsmannalik. -itèt
belevenhet, fint skick
argera -g- påyrka, betona, starkt 1.
med eftertryck framhålla
uriebrev förrädiskt brev farligt för
överbringaren
urtima riksdag extra r. utlyst på
annan tid än den i lag föreskrivna
)( lagtima
U. S. A. == United Ståtes (of)
Ame’-rica jonajtid stets Förenta staterna
usa^ns ysangs handelsbruk
usurp|ation olaga hävd,
’våldskräkt-ning’. -àtor -drr (tron) inkräktare,
’tronrövare’, -era med orätt
tillägna sig, tillvälla sig, tillskansa
sig
ütagera slutföra, slutbehandla
utensilier verktyg, redskap
ütil|e du’lci -si (efter orden) ’det
nyttiga gm det angenäma’; ’nytta
o. nöje’ (ett berömt vittert
sällskap 1766—1795). -i’sml. -itari sm
nyttighetsdyrkan (’största möjliga
lycka åt största möjliga antal’)
ütminutèring försäljning i småpartier
utop|i oupphinneligt (samhälls)ideal,
drömd lycksalighet, ’himmelrike
på jorden’, luftslott; hugskott,
utopisk drömd, overklig;
outför-bar, omöjlig att förverldiga
u’t süpra som ovan
uvertyr 1. ouvertyr overtyr
inled-ning(sstyoke) (till en opera)
V (o. W>
V som romersk siffra = 5, IV = 4,
VI = 6, XV = 15 osv.
vaccin -ks- (i SAOL® även stavat
vaksin) ympämne som gör en
oemottaglig för en viss sjukdom
(t. e. smittkoppor), -ation 1. -éring
skyddskoppympning, -era inspruta
vaccin
væ vi’cti8 ve de besegrade
väg obestämd, svävande, oviss
vagabo^nd -ån(g)d landstrykare,
lös-drivare
vagnpark samling vagnar (t. e.
järnvägens)
vago’ng -d- personvagn (på järnväg)
va’jer, även stavat wire
metalltråds-lina
vaka^n|s -an(g)s ledighet; ledig 1.
obesatt tjänst, ledig plats, tomrum,
-t obesatt, utan innehavare, väkuum
(3-stavigt!) tomrimi. -broms
sug-luftbroms
väla forntida nordisk sierska
valack 1. vala’ck utskuren hingst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
