Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemma hos Louise Maron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pengar, som ibland föllo på hennes lott. —
Det var att springa och springa hela dagen
igenom. Än med de stora pappersaskarna till
kunderna, än hem för att laga litet middagsmat
till mamma. Det var en lång väg till Söder,
men rummet var så billigt där, och hon ville
gärna stanna kvar hos sin fröken, som alltid
varit god och vänlig emot henne. Men ibland
var hon trött, mycket trött, och ibland kunde
hon ordentligt längta efter en fridag, då hon
kunnat få springa ut i skogen, när det var
sommar, eller om vintern försöka sig på skridsko
på isen. Emellertid var allt sådant inte att tänka
på! Det var ju på hennes flit och ihärdighet,
moderns och hennes egen tillvaro berodde, och
det var bara att bita ihop tänderna och gno på.
Och så älskade hon sin mor så högt. Hon hade
sett allt, hon lidit. Först då hon var ett litet
barn och föräldrarna aldrig kunde komma över
den bleka nöden. Så faderns sjukdom och död,
och nu modern alltid sängliggande, utan hopp
om att någonsin tillfriskna. Men vad hon var
söt, denna mor! Aldrig klagade hon, fastän hon
fick ligga timtals ensam och sysslolös. Och hur
tacksam och glad var hon inte för minsta lilla
uppmärksamhet och hågkomst! Nu låg hon på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
