Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Stallmästaregården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, jag tackar, jag måste gå,» svarade
Louise.
»Gå, och vart skall ni gå?» frågade Anna.
Hon började bli illa till mods, ty Louise såg
så besynnerligt förvirrad ut.
»Ja, jag vet inte», svarade Louise och såg
framför sig med ett så underligt uttryck, att
Annas vilja vaknade upp och fick henne att
säga i en bestämd ton. »Ni skall genast sätta
er upp bredvid mig! Seså! Skynda er!»
Ännu en gång såg Louise sig omkring med
en hjälplös blick, men Anna hade redan slagit
tillbaks slädfällen, som låg utspänd över henne,
och räckte fram handen, som Louise tog, då
hon steg upp i släden.
»Ni skakar ju av köld!» sade Anna och slog
sin stora pälskappa omkring Louise. »Och så
tunna kängor! Hur kunde det falla er in, att
bege er så långt ut i snön i en sådan dräkt?»
»Jag vet inte!» svarade Louise bara och slöt
ögonen.
Anna tryckte henne närmare intill sig, och
Louises huvud sjönk ner på hennes axel. Plötsligt
kände Anna något varmt på sin kind. Det var
heta tårar, och nu märkte hon, huru hela Louises
kropp skälvde, medan hon fortfor att gråta.
68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
