Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att gå rakt på tok!» Men hennes olycksbådande
spådomar skulle inte alls gå i uppfyllelse.
Amiralen hade avskedat den unga flicka, som
Lova hade haft till hjälp och i hennes ställe
tagit en kokerska. Louise skulle stå för det
hela, ha hand om alla nycklar och ge order
om, vad som skulle företagas, och det skulle
inte dröja länge, innan han kände, att en fin
kvinnlig hand rörde vid allt och att ett vaksamt
öga vilade över vardagslivets göromål.
Man vet, att Louise hade förmåga att
iakttaga, några människor kalla det »att gissa»;
och eftersom hon beständigt var uppmärksam på
amiralens önskningar, lärde hon sig också snart
att uppfylla dem. Hon visste på klockslaget, när
han skulle vila och när han ville väckas. Hon
satte länstolen framför brasan till rätta för honom
och kom med eld till hans cigarr.
Hon lagade utsökt kaffe åt honom och gav
också köksan anvisning på flera fransyska rätter,
som smakade amiralen förträffligt. Dessutom
hade hon ett sätt att gå tyst omkring och
obemärkt göra nytta, som gav amiralen en ny
känsla av välbehag. Lova hade alltid smällt
med dörrarna och var i besittning av en hög
skrällande röst, som amiralen aldrig hade vågat
- 136 -
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
