- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
142

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ministerns enda dotter», svarade Anna. »Hon
är för närvarande societetens stjärna, och hon
kommer att bli kolossalt rik.»

»Och han», frågade Louise. »Det var väl en
av hennes tillbedjare?»

»Det var Jacob», svarade Anna sakta. »Jag
kände genast igen honom.»

Louise sade ingenting, och stillatigande
fortsatte de vägen hem till amiralen.

Strax efter sade Anna adjö. Hon hade fått så
stark huvudvärk och ville hem i säng, trodde hon.

Då Louise omfamnade henne till farväl, såg
hon på henne med ett moderligt medlidande
uttryck. Hennes mörka ögon tycktes säga:
»Om jag bara kunde hjälpa dig, men jag kan
rakt intet göra!»

Amiralen hade ingen telefon. Det var en av de
moderna uppfinningar, som han inte kunde tåla.
»Just, som man sitter i ett allvarligt samtal
eller skall domna av i en stilla slummer, skall
man störas av något dumt pladder i de där
maskinerna! Nej tack! Jag vill ha ro och
lugn i mitt dagliga liv!» sade han bestämt,
och hans hus låg som en fridlyst oas mitt ibland
alle telefontrådar runt omkring det, i vilka det
darrade och skälvde med samtal dagen igenom.

— 142 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:57:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vaninnorna/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free