- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
159

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mamma låg i salongen och sov, pappa hade
träffat ett par bekanta herrar bland
passagerarna och underhöll sig med dem. Därför
var jag ensam hela tiden.

Jag önskade du hade varit med mig, du skulle
ha tyckt om det.

Vi sågo Rügen dyka upp ur havet som en
vit klippa, och strax efter foro vi över den
med tåget.

Bokarna voro redan utspruckna och du kan
inte tänka dig så vackra de voro! — Jag har
aldrig sett så ljusa och så täta lövmassor upp
emot en pinblå himmel. Från Sassnitz till Berlin
är en ganska tråkig och tröttsam resa.

Jämt tänkte jag: »Nu äro vi framme!»

Men det dröjde längre än jag trott. Till
slut var jag riktigt trött. I samma kupé som
vi sutto två unga tyska damer. De voro
mycket utpyntade och åto hela tiden av många olika
saker, de hade med sig i korgar och paket.
Korv och ost och smörgåsar och choklad och
bakelser. Vid varje station, där man kunde
få öl, drucko de en stor sejdel, men man märkte
inte alls på dem, att de druckit så mycket.
Hade jag bara druckit hälften, skulle jag varit
stupfull.

— 159 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:57:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vaninnorna/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free