- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
169

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som smakar honom förträffligt. Snart kan han
dricka lika många sejdlar efter varann, som
om han vore en riktig tysk. — Nu hinner
jag inte mera. Mamma ropar. Jag skriver
mera från Bozen. Tusen hälsningar till morfar 1

Din A?ma.

Ett par dar senare kom ett brev daterat

Bozen.

Käraste Louise! — skrev Anna.

Nu skulle jag vilja ha dig här. Ack, om
du sutte här mitt emot mig vid kaffebordet,
som står ute på platsen framför hotel Greifl
Härifrån ser jag —• men nej! Jag får börja
med vår resa.

När man kommer med järnvägen från
München, far man först ett stycke över slätten, men
så börja bergen att visa sig. Den dagen vi
reste var det stora moln på himlen, och jag
trodde först, att också bergen voro moln. Men
så såg jag, att de stannade kvar, medan de
riktiga molnen försvunno. Högre och högre
lyfta sig de väldiga bergformationerna, och nu
började vi stiga och stiga och strävade upp
för Brennerbanan. — Du, som bara har sett
våra små bergknallar omkring Stockholm och i

— 169 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaninnorna/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free