- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
176

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långt borta — det var nog ute på havet —
sjöng en hög sopran någonting mycket vackert
och mycket sorgligt.

— Här skulle man vara med någon man
höll gräsligt av — å Louise!

Nästa morgon var allting så glittrande ljust,
att jag aldrig har sett så mycket solsken.

Jag väcktes vid att höra ett förskräckligt
spektakel, och då jag gick fram till fönstret
såg jag, att det var två gondolierer, som grälade
tvärs över kanalen. Att döma af deras gester,
beskyllde visst den ena den andra för att ha
stulit ett rep ifrån honom, ty han pekade
oupphörligt på en repstump, han höll i handen,
medan han deklamerade med så vilda och
hämndgiriga åtbörder, som om hans ovän minst hade
tagit ifrån honom hans dotter. Jag vet inte,
hur slutet på tvisten blev, ty mamma kallade
mig ner till frukosten.

Då vi druckit kaffe, gingo vi ut, och
eftersom det är blott ett par steg till
Marcusplatsen, gingo vi till fots. Plötsligt låg den
framför oss så bländande vacker, att jag tog mamma
hårt i armen. Något sådant hade jag aldrig
kunnat drömma om!

— 176 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:57:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vaninnorna/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free