Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
posten. Han var orolig för ett brev, han
väntade».
Anna begav sig in i sitt rum för att packa
ihop sina reseffekter. Med en liten suck tog
hon av sig sin vita hatt och såg ut emot
kanalen, över vilken himlen redan började bli
dunkel. »Farväl Italien!» sade hon halvhögt.
»Och jag, som hade trott, att vi skulle ha fått
se Florens!»
Det var en helt annan resa nu, då den gick
hemåt än för några få veckor sedan, då det
bar söderut. Då hade allt varit så ljust och
förväntningsfullt.
Nu hade Anna en känsla av, att allting var
slut och att om något nytt skulle komma, det då
skulle bli ännu sorgligare.
Det var natt, då de passerade Brenner.
Anna låg vaken och tänkte, och ju mera
hon tänkte, desto sorgsnare blev hon.
Småningom började hon förstå, att det
verkligen var sanning, att hennes morfar inte fanns
mera här på jorden, och hon tyckte, att allt
liksom hade gått bort med honom. »Han var
ändå den enda jag älskade riktigt högt», sade
hon för sig själv. »Jo, och så Louise! Men
vad skall det nu bli av Louise?»
— 18 —
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
