- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
203

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma över gatan, då det inte passerar någon
automobil» sade Anna och skyndade bort, utan
att säga farväl. Hiller stod och såg efter henne.
»Jo, jo!» sade han för sig själv och snodde sin
mustasch. »Hon tycks ha blivit en liten säker
dam. Men vackra fötter har hon!»

Anna nästan dansade upp för
Birgerjarls-gatan. »Att]ag slapp ifrån honom!» jublade det
inom henne. Gud ske lov, att jag slapp honom!»

Sommaren släpade sig fram. Louise hade
önskat, att Anna och hennes mor skulle ha
kommit och besökt henne. »Jag har plats till
er båda», försäkrade hon. »Din mor skall bo
i gästrummet en trappa upp, och jag skall göra
det så fint, så fint, så det kan du aldrig tro.
Och du och jag ska vara rums-kamrater liksom
förr i världen och bo i sängkammaren på nedra
botten.»

Men konsulinnan ville inte lämna sin soffa,
och Anna ville inte lämna sin mor.

Det blev en het sommar och en lång torr
höst. Anna hade nog att göra med att sköta
om huset och passa upp sin mor, som alltjämt
krävde mera tillsyn. Ibland kunde hon väl
i solnedgången gå en promenad på Djurgården,
men hon var alltid orolig för modern, medan

— 203 —,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:57:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vaninnorna/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free