- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
281

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig ut härifrån.» Nu såg han åter glad och
ungdomlig ut.

Louise sjönk ner på stolen, men hon vågade
inte sätta sig bekvämt. Hon satte sig bara
på ett hörn och såg så allvarsam och olycklig
ut, att Schytte betraktade henne med forskande
blickar. Han märkte, att hon hade något
särskilt att säga honom, men han väntade, till
dess hon själv ville börja. Hon såg ut i parken,
såg ner på sina händer, därpå upp på honom
och yttrade slutligen: »Ja, jag har något på
hjärtat, som jag skulle vilja tala med er om.»
Han bockade sig litet och såg mycket
uppmärksam ut. »Det är mig en stor ära», sade han,
»att ni vill meddela er med mig.»

Men i detsamma fingo hennes ögon och
ögonbryn ett så tragiskt uttryck, att han helt oroligt
frågade: »Det är väl inte något sorgligt?»

»Ja, det är något alldeles förskräckligt»,
svarade hon och höll båda händerna för ansiktet.

»Men kära fröken», sade han, »vad kan det
väl vara?»

Hon svarade inte strax. Hon satt ännu
en stund med händerna för ögonen. Plötsligt
lät hon dem falla och utbröt i en stark ton,
som om hon skulle varit ond: »Jag vill ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaninnorna/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free