- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
290

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

farväl, sade han: »Nu skall jag tala med Per,
och när han har planen klar, kommer ni över
och rådgör med honom — inte sant?»

Det hade blivit ännu mera stilla, då flickorna
rodde hem. Speglingen i sjön var så klar,
att det såg ut, som om skogsstränderna stodo
på huvudet i djupet. De avlägsna höjderna lågo
så nära, och färgerna av de vissnande träden
skeno granna bland de dunkla barrträden. Ibland
slog någon fisk högt upp i luften som en
solblixt på vattenytan och försvann genast. Hela
naturen var stämd i en harmonisk klang.
Dammet och arbetet och sommarens oro voro slut.
Nu var det höstens helgdag, innan
vinterstormarna skulle börja.

Flickorna talade inte med varandra. Var
och en satt upptagen av sina egna tankar, och
de gingo tysta hem på skogsstigen från
båtstället.

Anna tänkte på Per. »Så vänlig hade han
aldrig förr varit emot henne, aldrig sagt henne
så många goda ord. Tänk om han verkligen
skulle bry sig om henne? Lika mycket som
han brydde sig om Louise. — Ja, mycket,
mycket mera! Skulle det kunna vara
möjligt?»

— 290 —,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:57:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vaninnorna/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free