Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d8
åtbörd, kastade hon sig i en stol, i det hon med en
ton af blandad förnärmelse, förebråelse och ledsnad
utropade:
«En herre till middag och allting i en villervalla !
John Brooke, huru kunde ni göra någonting sådant?”
«Tyst, för all del; ty han är i trädgården! Jag
hade glömt det fördömda géeléet; men det kan icke
hjelpas nu," sade John, i det han med. ängsliga blic-
kar öfverskådade situationen.
«Du skulle skickat bud eller sagt mig detta i
morse, och så borde du ha kommit ihåg hur brådtom
jag hade," fortfor Margret förargad; ty äfven turtur-
dufvor hacka, då de retas.
«I morse visste jag ej utaf det och hade ej tid
att skicka bud, ty jag mötte honom på vägen. För
resten tänkte jag aldrig på att begära tillstånd dertill,
» då du alltid sagt mig, att jag kan göra som jag tvill.
Det är första gången som jag försökt det, och jag
vill blifva hängd om jag någonsin gör om det mera!"
sade John med bedröfvadt utseende.
«Ja, jag hoppas, att du ej kommer att göra det ! Låt
honom genast gå; jag kan icke taga emot honom och
har ingen middag åt dig."
«Jo, det hvar trefligt! men hvar är då steken och
grönsakerna, som jag skickade hem och puddingen,
som du lofvade mig?" utropade John, i det han ru-
sade” till skafferiet.
«Jag har ej haft tid att koka någonting och har
derför ämnat äta middag hos mamma. Jag är mycket
ledsen öfver det här; men jag har haft så brådtom,’" —
.och Margrets tårar började åter rinna.
John var en god man, men han var menniska,
och att efter en lång dags arbete komma hem trött,
hungrig och full af hopp, och finna huset upp- och
nedvändt, ett odukadt bord och en vresig hustru, var
just icke egnadt att gifva lugn åt hvarken själ eller
sinne. Men han lade band på sig och den lilla
stormen skulle snart gått öfver, om det icke varit
för .ett enda olyckligt .ords, skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
