Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
månaden betala alla räkningar och komma ihåg, att
hon var en fattig mans hustru. Anda tills nu hade
hon uppfylt allt detta och varit försigtig och ordentligt
fört sina räkenskapsböcker väl och hvarje månad visat
honom dem utan fruktan. ’ Men nu på hösten kom
ormen in i Margrets paradis och frestade henne liksom
han gjort med mången fåfäng Eva, som han icke
frestat med äpplen, utan med grannlåt och kläder.,
Margret tyckte icke om att blifva beklagad eller att
man lät henne känna, att hon var fattig; det retade
henne, fastän hon blygdes att tillstå det, och ibland
försökte hon att trösta sig genom att köpa någon
vacker sak, så att Sally icke skulle behöfva tro, att
hon var tvungen att spara. Efteråt tycke hon alltid
att hon handlat orätt, ty sakerna voro sällan nödvändiga,
men de hade ju också kostat så litet, och det var ej
värdt att vidare gräma sig öfver någonting sådant,
och på detta vis förökades omärkligt småsakerna, och
då de gingo i bodarne, var hon icke längre någon
passiv åskådarinna blott. Men småsaker kosta mer,
än man kan tro, och då hon vid månadens slut gjorde
upp sina räkningar, så blef hon riktigt förskräckt för
slutsumman. John hade mycket att göra den månaden
och lemnade henne räkningarna, den följande var han
borta och den tredje skulle den stora räkningen för
hela qvartalet göras upp, och Margret glömde det
aldrig. Några dagar förut hade hon gjort en förfärlig
sak och det tyngde på hennes samvete. Sally hade
köpt siden, och Margret brann riktigt af begär att
ock köpa sig en ny klädning, just en vacker ljus
klädning att ha på bjudningar; hennes svarta siden-
klädning var så simpel, och att ha tunna klädningar
på supéer passade endast för flickor. Tant March
gaf alltid flickorna tjugufem dollars hvar på nyåret,
det var blott en månads väntan till den tiden, och
här var ett så vackert gredelint siden, som såldes
för nedsatt pris, och hon hade penningar, om hon
blott tordes köpa det. John sade alltid, att hvad
som var hans var äfven hennes, men skulle han anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
