Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
det rätt, ifall hon icke endast gaf ut de väntade tju-
gufem, utan äfven andra tjugufem ur hushållskassan.
Detta var just frågan.
Sally hade ålagt Margret att köpa tyget och
erbjudit henne få låna penningar och med de bästa
afsigter i verlden hade hon frestat Margret mer, än
hennes krafter kunde motstå. I ett olycksbringande
ögonblick lade bodherrn tyget i djupa veck och höll
det vackert skimrande sidenet för hennes ögon, sägande:
«Jag försäkrar er, min fru, att det säljes så billigt,
att ni nästan får det för halfva värdet," hvarpå hon
svarade: "jag tager det," och så klipptes det af,
betalades och Sally var förtjust och Margret skrattade,
liksom hon gjort en sak, som ej hade det minsta att
betyda, men då hon gick ur boden kände hon, som
om hon stulit någonting och polisen varit efter henne.
Då hon kom hem, försökte hon att stilla samvetsföre-
bråelserna genom att breda ut det vackra sidenet
framför sig; men det såg nu mindre silfverlikt ut
och kom säkert ej att kläda henne, och orden : "femtio
dollars," tycktes vara tryckta på hvarje våd, liksom
ett mönster. Hon lade bort det, men hon hade det
alltid framför sig, fastän icke med någon behaglig
känsla, som en ny klädning brukar medföra, utan
förfärligt, liksom ett spöke, hvilket man icke kan
glömma. Då John om aftonen tog fram sina böcker,
bäfvade Margrete hjerta, och för första gången, sedan
hon blef gift, var hon rädd för sin man. De milda
bruna ögonen sågo ut,|som om de kunde blifva stränga,
och fastän han var ovanligt glad, tyckte hon, att han
fått reda på hennes handlingssätt, ehuru han icke
ville låta henne veta det. Alla hushållsräkningarna
voro betalade och böckerna fullkomligt ordentliga.
John berömde henne och höll just på att öppna den
gamla plånboken, som de kallade "banken", då Mar-
gret, som visste, att den var alldeles tom, höll tillbaka
hans hand i det hon oroligt sade: "Du har ännu ej
sett på den boken, der jag har satt upp mina enskilda
utgifter.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
