Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
att hon var klen till helsan. Fredrik skrattade, då
jag talade om Hanna och skickade sina "vördnads-
fulla helsningar till den stora hatten." Ingen af dem
hade glömt Camp Laurence och allt det nöje vi der
hade. Hvad jag tycker det är många år sedan dess!
Tant knackar för tredje gången i väggen, der-
för måste jag sluta. Jag känner mig riktigt som en
rik förnäm Londons dam, då jag nu sitter så här
sent och skrifver och ser mitt rum fullt med vackra
saker och hufvudet alldeles i en röra utaf parker,
teatrar, nya klädningar, artiga kurtisörer, som säga
"Ah" och vrida sina ljusa mustascher med verklig
engelsk högdragenhet. Jag längtar efter att få se
er alla, och trots mitt nonsens är jag nu, som förr,
eder älskande Amy.
Paris,
Älskade flickor!
I mitt sista bref berättade jag om vårt vistande
1 London — huru vänliga Vaughns voro och hvilka
roliga tillställningar de hade för oss, Jag hade ofant-
ligt roligt af de små utflykterna till Hampton Court
och Kensington-museerna; häraf njöt jag mera, än
af allt annat, ty i Hampton såg jag Raphaels kar-
tonger och på Kensington-museum rum fulla med
taflor af Turner, Lawrence, Reynold, Hogarth och
de andre store målarne. Dagen i Richmond Park
var förtjusande, ty vi hade en riktig engelsk pick-
nick och hade långt flere präktiga ekar och rådjurs-
grupper, än jag kunde rita af; dessutom fick jag
höra näktergalar och se lärkor flyga upp mot skyn.
Tack vare Fredrik och Frank; fingo vi riktigt
bese och njuta af London och: voro ledsna, då vi
skulle resa derifrån; ty, ehuru engelsmän icke lätt
öppna sina dörrar för främlingar, så tror jag likväl
att ingen kan öfverträffa dem i gästfrihet, då de
beslutat sig för att vara gästfria. Vaughns hoppas
träffa oss i Rom i vinter, och jag skulle bli förskräck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
