- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
115

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

henne, att det ekulle vara bra för honom. Frankfurt
var förtjusande; jag såg Goethes hus, Schillers staty
och Danneckers beryktade "Ariadne". Den var ut-
märkt vacker, men jag skulle njutit ännu mera, om
jag hade känt historien bättre. Jag vill inte gerna
fråga, då alla kände till den eller låtsade göra det. J ag
skulle önska, att Hanna ville berätta mig hela Ariad-
nes historia. Jag borde ha läst mera, ty Jag finner att
jag ingenting vet, och det är förödmjukande för mig.

Nu kommer den allvarsamma delen, ty det
hände här, och Fredrik har just rest. Han har
varit så glad och vänlig, att vi alla voro helt för-
tjusta i honom, och -jag tänkte ej på någonting
annat, än en vänlig reskamrat, förrän serenad-aftonen
kom. Sedan dess har jag funnit, att månskenspro-
menaderna, samtalen på balkongen och de dagliga
små äfventyren voro någonting mera för honom, än
skämt. Mamma, jag kan försäkra dig, att jag icke
har koketterat, utan kommit ihåg hvad du sagt mig
och har gjort mitt allra bästa i att följa det. Jag
kan inte hjelpa, om folk tycka om mig, då jag aldrig
försökt att få dem att göra det, men det gör mig
ledsen, om jag ej kan hålla at dem, fastän Hanna .
säger, att jag inte har något hjerta. Nu vet jag,
att du skakar på hufvudet, mamma, och flickorna
säga: "Ah, den lilla egennyttiga varelsen! Men
jag har fast beslutat, att, om Fredrik friar till mig,
skall jag ge honom ja, fastän jag icke är ursinnigt
kär i honom, Jag tycker om honom, och vi trifvas
bra tillsammans. Han är vacker, ung, ganska skick-
lig och mycket rik — ja, till och med rikare än
Laurence? Jag tror ej, att hans familj skulle ha
någonting emot partiet, och jag skulle bli mycket
lycklig, ty de äro alla mycket hyggliga, bildade och
snälla menniskor och hålla af mig. Som Fredrik är
den äldsta tvillingen,” skall han ha egendomen, för-
modar jag, och en sådan präktig egendom det är
sedan! Han får ett hus, som ligger vid en at de
förnämsta gatorna — det är icke så utpråladt, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free