Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
våra stora hus, men två gånger så beqvämt och fullt
af denna gedigna yppighet, som engelska folket
sätter sådant värde på Jag tycker om den, ty den
är äkta. Jag har sett silfverservisen, familj-juvelerna,
de gamla tjenarne, och taflor föreställande landtegen-
domen med dess park, stora hus, vackra egor och :
präktiga hästar. Ö, det skulle vara - allt hvad jag
kunde önska mig! Jag skulle långt hellre vilja haf-
va detta, än en sådan der titel, som flickor äro så
färdiga att nappa på, utan att finna någonting bakom.
Kanske jag är egennyttig, men jag afskyr fattigdom
och tänker ej fördraga den en minut längre, än jag
är tvungen att göra. En af oss måste gifta sig rikt;
Margret har icke gjort det, Hanna vill ej ’och Betty
kan inte göra det ännu — derför skall jag, och göra
allting så präktigt omkring mig. Jag skulle aldrig
vilja gifta mig med en man, som jag hatade eller
föraktade, derpå kan du. vara säker, mamma lilla ;
och fastän Fredrik icke är mitt ideal, så är han
likväl ganska bra, och med tiden blefve jag nog för-
tjust i honom, om han blott vore mycket kär i mig
och lät mig göra just hvad jag tyckte om. På detta
sätt har jag öfvervägt saken i mitt sinne hela förra
veckan — ty det var omöjligt att icke se, att Fre-
drik älskade mig. Han sade ingenting, men man
kunde se det på små saker; han gick aldrig med
Florence, höll sig alltid på den sidan af vagnen, der
jag var, satt bredvid mig vid bordet och gick bred-
vid mig på promenaden och såg sentimental ut, då vi
voro ensamma, och rynkade pannan så fort någon
annan vågade tala till mig. I går vid middagen
råkade ’en österrikisk officer se på oss länge och
sade sedan till en af sina vänner — en baron, som
såg utsväfvande ut — någonting om "ein wunder-
schönes Blöndehen", och Fredrik såg härvid så vild
ut som en tiger och skar sönder sitt kött med en
sådan häftighet, att det nästan flög utaf tallriken.
Han tillhör ej de der kalla, stela engelsmännen, utan
är mycket häftig, ty han har skotskt blod i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
