Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
ty Betty syntes vara gladare — och hoppades att
hvad hon ämnade göra, skulle vara bäst för dem alla.
«En sak lemnar jag i din särskilda vård," sade
hon qvällen innan hon reste.
&Du menar dina papper?" sade Betty.
«Nej — min gosse; var mycket snäll mot honom,
vill du inte det?"
«Det vill jag visst; men jag kan ej uppfylla
din plats, och han kommer att sakna dig obeskrifligt."
«Åh, saknaden skadar honom icke, och kom
ihåg, att jag lemnar honom i din vård för att af dig
blifva ömsom plågad, bortkelad och hållen i styr.”
«Jag skall göra mitt bästa, för din skull," lof-
vade Betty, i det hon undrade, hvarför Hanna såg
på henne så besynnerligt.
Då Laurie tog afsked, hviskade han betydelse-
fullt. "Det kommer ej att göra det minsta godt,
Hanna. Jag har mina ögon fästade på er, tänk
derför på hvad ni gör, ty annars kommer jag och
hemtar hem er."
Tionde kapitlet.
Hannas Dagbok.
« New-York. November.
Älskade lilla mamma och Betty!
Jag tänker riktigt skrifva en hel bok till er,
ty jag har så mycket att berätta, fastän jag ej är
någon fin ung dam, som reser på kontinenten. Då
jag inte längre såg pappas gamla kära ansigte, kän-
de jag mig en smula ledsen och hade kanske utgjutit
några salta tårar, om ej ett irländskt fruntimmer
med fyra små barn — som alla skreko mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
