- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
160

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Han talade aldrig om sig sjelf, och ingen visste, att
han i den stad, der han var född, hade blifvit mycket
ärad och aktad för sin lärdom och rättrådighet, förr
än en af hans landsmän kom för att helsa på honom,
och under ett samtal med miss Norton upptäckte
detta angenäma faktum. Af henne fick Hanna höra
detta och tyckte desto bättre om det, just derför,
att mr Bhaer aldrig sjelf nämnt det. Hon kände :
sig stolt öfver att veta, att han i Berlin var en ärad
professor, fastän han i Amerika blott var en fattig
språklärare, och hans hårda, sträfsamma lif blef mycket
förskönadt genom den romantiska anstrykning, som
denna upptäckt skänkte det. ,

En annan och bättre egenskap än intelligens
fick hon se på det mest oväntade sätt. Miss Norton
hade tillträde till den litterära societeten, som Hanna
ej skulle haft ringaste möjlighet att få se, om ej hon
varit. Den ensamma damen kände intresse för den
ärelystna flickan och visade både Hanna och profes-
sorn många sådana slags vänliga ynnestbevis. En
afton tog hon dem med sig till ett utvalt samqväm,
der flere celebriteter skulle firas.

Hanna gick dit i tanke att få falla ned och till-
bedja dessa utmärkta storheter, hvilka hon med ung-
domlig hänförelse redan hade tillbedt på långt afstånd;
men denna afton fick hennes vördnad för snille en
svår stöt, och det drog långt om, innan hon kunde
hemta sig efter upptäckten af att de utmärkta stor-
heterna helt rätt och slätt blott voro män och qvinnor.
Man kan tänka sig hennes förfäran, då hon förstulet
kastade en blick af rädd beundran på den utmärkte
poeten — hvars skrifter förrådde en eterisk varelse,
som endast lefde af "ande, eld och dagg" — och
såg honom sluka sin supé med en ifver, som dref
blodet upp i hans eleganta ansigte, och då hon vände
sig bort — liksom från en fallen afgud — gjorde
hon andra upptäckter, som hastigt förjagade hennes
romantiska illusioner.

Den ryktbare romanförfattaren rörde sig emellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free