- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
168

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

englar, som kringgärda dem med grundsatser, hvilka
för den otåliga ungdomen väl kunna ’ synas som
murar, men hvilka skola visa sig vara säkra grund-
valar att bygga karakterer på för den uppvuxna
qvinnan;

Hanna skref inga flere sensationsromaner; ty
hon insåg, att penningarne icke voro henne någon
ersättning för hennes andel i sensationen. Men
gående från den ena ytterligheten till .den andra,
som personer med hennes sinne vanligen göra,
styrde hon samma kurs som mrs Sherwood, miss
Edgeworth och Hanna More, och sammansatte en
roman, som med långt större skäl kunde ha kallats
för ett tal eller en predikan, ty så ofantligt mo-
ralisk var den. Ända ifrån början betviflade hon
dess framgång, ty hennes lifliga fantasi och roman-
tiska sinne kände sig lika litet fria och lediga i den
nya stilen, som hon skulle ha gjort, om hon klädt ut
sig i det förflutna århundradets stela och besvärliga
drägt. Hon skickade denna lärorika juvel till åtskil-
liga torg, men fann inga köpare, och hon var hågad
att instämma med mr Dashwood, att ’moraler icke
kunna säljas”.

Sedan försökte hon med en berättelse för barn,
med hvilken hon lätt skulle kunnat blifva af, ifall
hon icke varit så vinningslysten och begärt ett öfver-
drifvet högt pris för den. Den enda person, som
bjöd . henne tillräckligt, för att hon skulle anse det
löna mödan att försöka skrifva för ungdom, var en
värdig gentleman, som ansåg det vara sin mission
att omvända hela verlden till sin enskilda tro. Men
så mycket hon än tyckte om att skrifva för barn, så
kunde hon likväl icke gå in på att låta alla sina
stygga gossar blifva uppätna utaf björnar eller stån-
gade af onda tjurar, derför att de icke gingo till en
viss söndagsskola, icke heller ville hon samtycka
till att de goda barnen, som gingo dit, skulle belönas
med all möjlig slags välsignelse ända från förgylda
pepparkakor till englaeskort, då de gingo ur lifvet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free