Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
gå och höra på musiken i "Jardin Publique" eller
vandra utmed hafsstranden bort till Slottsberget. Det
hastiga trafvet utaf ponnyfötter kom honom att se
upp, just som en af de .små vagnarne — i hvilken
satt ett enda fruntimmer — hastigt kom nedför gatan,
Damen var ung, blond och klädd i blått. Han stir-
rade på henne ett ögonblick, sedan klarnade hans
hela ansigte upp, och svängande sin halt som en
gosse skyndade han hastigt fram för att möta henne.
"Ah, Laurie! är det verkligen ni? Jag trodde,
att ni aldrig skulle komma!" utropade Amy, i det
hon släppte tömmarne och räckte honom begge hän-
derna till stor förargelse för en fransk mamma, som
påskyndade sina döttrars steg, på det de icke skulle
blifva demoraliserade utaf alt se det fria sättet hos
dessa "galna engelskor’.
"Jag blef uppehållen på vägen; men jag hade
ju lofvat att tillbringa julen med er, och här är
jag nu."
Hur mår er farfar? När kom ni? Hvar bor ni?"-
"Mycket bra — i går qväll — på OChavrain.
Jag var uppe i ert hotell, men ni var alla ut-
gångna."
«Mon Dieu! Jag har så mycket att säga, men
jag vet inte, hvar jag skall börja. Stig upp ivagnen,
så kunna vi tala bäst vi behaga, jag ämmar mig just
ut att åka och längtade efter sällskap, ty Florence
sparar sig för gvällen."
Hvad skall det då bli — bal?"
«En julbjudning i vårt hotell. Det bor en mängd
amerikanare der, och de göra bjudningen dagen till
ära. Ni följer naturligtvis med oss? Tant skall bli
så förtjust."
"Tack! Hvart fara vi nu?" frågade Lanrie, i
det han lutade sig tillbaka i vagnen med korslagda
armar, ett förfarande som högeligen behagade Amy,
ty hon tyckte om att köra, emedan hennes parasoll-
piska och de blåa tömmarne öfver de hvita ponny-
ryggarne skänkte henne en ofantlig tillfredsställelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
