Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
arm och hållande hans finger, liksom han hade känt,
att rättvisan blifvit mildrad utat barmhertigheten, och
han hade somnat in som en mera blid och förståndig
liten gosse än förut. Fasthållen på detta sätt hade
John med qvinligt tålamod väntat, tills den lilla han-
den skulle släppa sitt sag, och under denna väntan
hade han somnat in, ty denna kamp med en son
hade tröttat honom mera än en hel dags arbete.
Under det Margret stod och såg på de två ansig-
tena på kudden, smålog hon för sig sjelf, och sedan
smög hon sig åter bort, i det hon med nöjd ton sade:
"Jag behöfver aldrig frukta, att John skall bli
för sträng emot mina små barn, han vet, huru han
skall behandla dem, och det blir en stor hjelp, ty
Demi höll på att bli mig för öfvermäktig."
Då John slutligen kom ned och väntade sig finna
en tankfull eller förebrående hustru. blef han ange-
nämt öfverraskad att finna Margret sitta helt lugnt
och kläda en hatt och att blifva emottagen med
anhållan att han måtte läsa någonting angående pre-
sidentvalet, ifall han icke var för trött. John såg
genast att någon slags revolution försiggått, men gjorde
visligen inga frågor, emedan han visste, att Margret
var en sådan liten genomskinlig varelse, att hon ej
kunde bevara en hemlighet, om det än gällt hennes
lif, och att ledtråden snart skulle komma fram,
Med den älskvärdaste beredvillighet läste han en
lång debatt, hvilken han sedermera förklarade på det
mest tydliga sätt, och härunder försökte hon att se
mycket intresserad ut och att göra förståndiga frågor
och att icke låta sina tankar förirra sig från natio-
nens tillstånd till hattens tillstånd. Men i sin själs
innersta tyckte hon likväl, att politik var lika svårt
som matematik och att det tycktes som om stats-
männens mission endast var att underhålla inbördes tvi-
ster; men dessa fruntimmersideer behöll hon för sig sjelf.
och då John höll upp, skakade hon på hufvudet och
sade med, såsom hon tyckte, en diplomatisk tvetydighet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
