Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
«Nåväl, jag kan verkligen inte se, hvart detta
skall taga vägen." |
John skrattade och såg på henne ett ögonblick,
under det hon var sysselsatt med ett litet vackert
garnityr af tyll och blommor, som hon höll i handen
och hvilket hon betraktade med vida större intresse,
än hans förklaring hade lyckats tillvinna sig.
«Hon försöker intressera sig för politik för min
skull, derför skall jag försöka tycka om grannlåtssaker
för hennes skull — det är endast rätt och billigt,"
tänkte John den rättvise. Högt sade han:
«Det der är mycket vackert. Är det hvad man
kallar en morgonmössa?"
«Min älskade gubbe, det är en hatt — min allra
bästa konsert- och teaterhatt!"
«Jag ber om förlåtelse! Men den var så rysligt
liten, alt jag helt naturligt tog den för en af de der
små, luftiga mössorna, som du ibland begagnar: På
hvad vis får du den att sitta på?” ;
Tessa spetsbitar äro fästade under hakan med
en ftörnrosknopp på det här viset," och Margret
illustrerade hvad hon sade genom att sätta på sig
hatten och betraktade John med en min af lugn
tillfredsställelse, som var oemotståndlig.
«Det är en utmärkt söt hatt, men jag föredrager
ansigtet inuti den, ty det ser åter ungt och lyckligt
ut igen," och John kysste det leende ansigtet till
stort men för törnrosknoppen under hakan.
«Det gläder mig, att du tycker om den, ty jag
vill, att du någon qväll skall gå med mig på de
moderna konserterna, ty jag längtar verkligen att få
höra litet musik igen. Du vill ju gå med mig?"
«Naturligtvis vill jag af allt mitt hjerta gå med
dit eller hvarthän du annars önskar gå. Du har så
länge varit innestängd, att det skall göra dig ofantligt
godt att komma ut litet, och mig kommer det att
glädja obeskrifligt. Hur har du, kommit att tänka
derpå, mamma lilla?" få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
