- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
264

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

ty så solig och afsides var den, det fanns ingenting
utom tornet, som såg på dem, och den stora sjön
förde bort ekot af deras ord, då han sqvalpade mot
stranden nedanför. Under en hel timme gick detta
nya par och språkade eller hvilade sig på muren och
njöt af denna ljufva makt, som skänkte ett sådant
behag åt tid och rum, och då den ingalunda roman-
tiska middagsklockan manade dem bort, kände Amy
som om hon lemnat sin börda af sorg och ensamhet
efter sig i slottsträdgården.

I samma ögonblick, som mrs Carrol såg Amys
förändrade ansigte, blef hon genast upplyst af en ny
idé och sade för sig sjelf: "Ah, nu förstår jag allt
— barnet har längtat efter unga Laurence. Herre
min Gud! Det var en sak, som jag aldrig har
tänkt på!"

Med berömvärd grannlagenhet lät den goda
damen bli att tala om saken och förrådde på intet
vis sin upptäckt, utan bad Laurie hjertligt och en-
träget att stanna och bad Amy njuta af hans sällskap,
ty det gjorde henne långt mera godt än all den
myckna ensamheten. Amy var ett mönster af lydnad,
och som hennes tant var mycket sysselsatt med Flo-
rence, tillföll det Amy att underhålla sin vän, hvilket
hon gjorde med mer än vanlig framgång.

I Nizza hade Laurie aldrig haft någonting för
sig, och Amy hade bannat honom derför; i Vevey
deremot var han aldrig sysslolös, utan promenerade,
red, rodde eller studerade på det mest energiska vis,
under det Amy beundrade allt hvad han gjorde och
följde hans exempel så långt och så fort hon förmådde.
Han sade, att denna förändring berodde på klimatet,
och hon motsade honom ej, ty hon var glad att ha
samma ursäkt för sin egen förbättrade helsa och
sinnesstämning.

Den stärkande luften gjorde dem begge godt,
och den starka motion de togo frambragte en helso-
sam förändring till både själ och kropp. Deruppe
ibland de eviga kullarne tycktes de få klarare be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free