Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
"Det är just hvad du bör göra för att bringa i
dagen den andra ömma qvinliga hälften af din natur,
Hanna. Du är lik en oskalad kastanj, hvass utanpå,
men silkeslen inuti och en söt kärna, blott man kan
komma åt den. Kärleken skall en dag komma dig
att visa ditt hjerta, och då skall det grofva skalet
falla bort."
«Frost öppnar kastanjhylsan, min fru, och det
behöfs en dugtig skakning för att få ned dem. Gossar
gå och plocka kastanjer, men jag villicke bli stoppad
i deras påsar," svarade Hanna, i det hon klistrade
ihop pappersdraken, som ingen vind någonsin kunde
blåsa upp i vädret, ty Daisy hade bundit fast sig
sjelf vid den såsom en boll.
Margret skrattade, ty det gladde henne att se
en skymt af Hannas gamla lynne, men hon ansåg
det vara sin pligt att stärka sin mening med alla
möjliga skäl, som stodo i hennes magt; och det syster-
liga småpratet var icke utan sin nytta, i synnerhet
som Margret drog fram med sina begge kraftigaste
skäl, nämligen de begge barnen, som Hanna innerligt
höll utaf. Sorg är för många hjertan den bästa nyckel
att öppna dem med, och Hanna var nästan färdig att
blifva stoppad i påsen, blott det blef litet mera sol-
sken för att mogna kastanjen; men då skulle det
icke vara en gosses otåliga hand, som skulle skaka
trädet, utan en mans hand, som nådde upp och var-
samt lossade den från fästet och fann kärnan frisk
och söt. Men om hon hade kunnat ana detta, skulle
hon slutit sig inne ännu mera och varit långt taggigare
än någonsin; dock lyckligtvis tänkte hon icke på
sig sjelf, utan då tiden kom, föll hon ned.
I fall Hanna hade varit hjeltinnan i en moralisk
novell, så borde hon vid den här tidpunkten i sitt-
lif hafva blifvit ett fullkomligt helgon, som af-
sagt sig verlden och gått omkring och gjort godt,
klädd i en simpel hatt och med religiösa skrifter i
fickan. Men som man ser, var Hanna icke någon
hjeltinna, hon var blott ett kämpande menniskobarn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
