- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
312

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

som förstå sig på barn och se särdeles bra ut, då
små ansigten bilda en angenäm ikontrast mot deras
eget manliga. Hans affär, af hvilken beskaffenhet
den än var, qvarhöll honom dag ifrån dag, men om
aftnarne underlät han sällan att gå ut för att helsa
på — — ja, han frågade alltid efter mr March,
derför förmodar jag, att det var han, som utgjorde
dragningskraften. Den förträffliga pappan lefde iden
öfvertygelsen, att det äfven var så och ingick med
lifvadt sinne i långa afhandlingar, tills en tillfällig
anmärkning af hans mera skarpsynte dotterson hastigt
upplyste honom om verkliga förhållandet.

En afton, då mr Bhaer kom, stannade han på
tröskeln till biblioteket af idel förvåning öfver det
skådespel, som mötte hans öga. Mr March låg
utsträckt på golfvet med sina respektabla ben iluften
och bredvid honom låg Demi, likaledes utsträckt och
försökte att med sina korta, i röda strumpor klädda
ben, härma morfadrens ställning, begge krälarne voro
så allvarligt fördjupade i sin sysselsättning, att de icke
märkte några åskådare, förrän mr Bhaer brast ut i
ett klingande skratt, och Hanna med förläget ansigte
utropade :

«Pappa, pappa, professorn är här!"

De svarta benen gingo ned, och det gråa hufvudet
kom upp just som läraren med orubbligt allvar sade:

«God afton, mr Bhaer. Ursäkta mig ett ögon-
blick — vi hålla just på att sluta vår lektion. Seså,
Demi, gör bokstafven och säg mig hans namn."

Jag vet det," och efter några konvulsiviska försök
antogo de röda benen skapnaden af ett par cirkel-
passare och den intelligenta eleven utropade triumfe-
rande: "dä ä ett V, mofa, dä ä ett VI”

Han är ypperlig som skolmästare!" skrattade
Hanna, då hennes far reste sig, och Demi försökte
stå på hufvudet, såsom det enda sättet att uttrycka
sin belåtenhet öfver att lektionen var slut.

eHvad har du i dag haft för dig, Bibchen?"
frågade mr Bhaer, i det han tog upp den lille gymnasten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free