Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327:
Hanna lydde och flög hastigt igenom raderna,
som hon hade kallat
I barnkammaren.
»Se, dessa fyra skrin som stå
Så grå af tid och dam,
Jag minns ännu, hur vi, som små,
Vid barnsligt skämt och glam
Dem fylde, hur med varsam hand
I dessa nycklar se’n
Vi knöto hvar sitt skära band
Så nött och urblekt re’n.
På hvarje lock en gosse skar
Ett litet namn så nätt,
Och hvarje skrin fick i förrar
Allt hvad oss glädje gett
Vid våra lekar i de da’r,
Då, såsom barn, ett hägn
Den lilla kära kammarn var
Mot sommarns strida regn.
»Margret» på första locket står,
Och rörd jag öppnar det.
Hvad minnen ifrån flydda år
Och hvilken prydlighet!
Allt vittnar om en fridfull själ,
Allt ligger rätt och slätt,
Brudkläder, sydda, och, så väl,
En lock, en sko, så nätt;
Men ingen leksak finnes qvar
Och skälet nog jag vet,
De gläda nu på gamla da’r
En liten oy Margret.
Ack, sälla mor! Jag tydligt hör
Vaggsången i ditt hus,
Och en refräng derutanför
I sommarregnets brus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
