- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
337

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337

och, planer, var hennes hjerta så öfverfullt af lycka,
att hon endast kunde lugna det genom att knäböja
vid. den tomma sängen, som alltid stod nära intill
hennes, och med kärleksfulla, tankar tänka på Betty.

Det var ett särdeles märkvärdigt år, ty allt tyck-
tes utveckla sig på ett ovanligt hastigt och förtju-
sande sätt. Nästan innan Hanna visste, hvar hon var,
fann: hon sig gift och bosatt på Plumfield, och då
blef det hastigt en familj af sex eller sju gossar, som
växte upp omkring henne likt svampar och trifdes
förvånande. Det var fattiga gossar, lika välsom rika,
ty mr Laurence träffade ständigt på något ömmande
fall af. nöd och bad Bhaers förbarma sig öfver barnet,
emedan han gerna ville betala en liten summa till
dess underhåll. På detta sätt öfverlistade den gamle
sluge gentlemannen: den stolta. Hanna och försåg
henne med den. sortens gossar, som hon tyckte
mest om;

Naturligtvis. var det i början att sträfva uppför
backen, och Hanna, gjorde många besynnerliga miss-
tag; men den lugne professorn styrde henne säkert
in i lugnare: vatten, och de mest obändiga trasvargar
blefvo slutligen. besegrade.

Hvad Hanna. njöt af sin "gosstrupp", och: hvad
den stackars kära tant March skulle ha beklagat
sig, om hon varit der ock sett de heliga områdena
af sitt fina, välordnade Plumfield blifva öfversprungna
af Tommar, Dickar och Harryar. Det var en slags
poetisk, rättvisa i allt detta; ty den gamla damen
hade varit alla gossars förskräckelse på många mils
afstånd. Men, nu åto de bannlyste fritt af de för-
bjudna, plommonen; sparkade: utan att blifva bannade,
med. profana. stöflar upp. sandgångarne och spelade
cricket på det stora gärdet, hvarest den "onda kon
med de krokiga hornenf brukade inbjuda förvägna
ungdomar att. komma för att. bli uppkastade i luften.
Det blef ett slags gossparadis, och Laurie föreslog,
att det skulle kallas "Bhaergarten" såsom en kompli-

Alcott. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free