Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
och ville till avsked säga henne ett uppmuntrande
ord, men regnet piskade henne i ansiktet, så att hon
hastigt stängde dörren. Hon skulle icke ha vågat
ge sig ut i mörker och storm! Rysande av köld gned
hon händerna och gick åter in i förmaket. Inom si-r
följde hon modern på vägen, såg henne trampa i
vattenpussarna med de söndriga galoscherna, så att
smutsen stänkte högt upp på den gamla svarta
kjolen. Och så kom vandringen till huset, där man på
en gnisslande bleckskylt kunde läsa: "Lånekontor.
1 trappa upp."
Varje gång Anna gick förbi, hade hon i all
hemlighet kastat en blick in åt dörren, där man alltid
såg förkomna varelser lista sig ut och in, och där
man måste hålla andan för att undgå den dåliga
lukt, som slog ut. Vid blotta tanken ryste hon.
Allvarligt och eftersinnande stirrade hon på
lampan.
Vad kunde detta besök månne betyda?
På skämt hade Bert många gånge" försäkrat
henne, att han en vacker dag skulle skaffa henne en
friare. Och der. där ingenjören hade icke en minut
tagit blicken ifrån henne — han hade tittat så
underligt på henne, att hon nästan icke kunde tvivla på
hans avsikter. Vulgär var han, men pengar hade
han säkert! Hon glömde snart mannen för att
drömma om hans rikedom. Så småningom klarnade
hennes vackra ansikte–
Lampan brann sämre och sämre, veken nådde
knappt ned i den alltmer försvinnande oljan, så att
rummet snart var halvmörkt. Genom
fönsterrutorna kastade gaslyktorna på gatan ett svagt ljus, då och
då ven stormen mot huset, så att gardinerna rörde
sig. Medan mörkret sålunda allt mer och mer
inträdde, så att Anna snart icke kunde se konturerna
av de saker, som omgåvo henne, hade hon en
förnimmelse av att en osynlig gäst smög sig in i huset och
släpade bort möblerna.
Hon blev helt underlig till mods vid tanken på att
en sådan gäst gott kunde komma intågande i deras
hem en av de närmaste dagarna. För en timme sedan
hade hon icke kunnat tro på en möjlighet, men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
