- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
41

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

— Men jag tror, att han blir en stor man här i
staden. Tänk dock på det arbete, staten har
uppdragit åt honom! Dessutom är han oerhört rik. Han
skall bygga sig ett hus, slå sig ned i Düsseldorf och
gifta sig igen. Han är nämligen änkling.

— Har han anförtrott dig allt? sade Anna med
en hånfull anstrykning.

— Ja, det — och ännu mer!

— Vad då?

Bert dröjde med att svara ech sade sedan i en
bedrövad ton:

— Horstmann är förälskad i dig och anhåller om
din hand.

Anna hörde lugnt på Bert, hon tog bara cigaretten
ur munnen.

— Har han kanske bett dig meddela mig detta?

— Ja, just det! Han har sänt mig hit, jag är
ju den ende han känner. Ack, Anna, du måste tro
mig, när jag säger dig, att jag är förtvivlad över
detta! Jag hatar den karlen! Om jag skulle ärva
honom, skulle jag ha vridit nacken av honom. Men
som förhållandena äro, vet du, att vi måste böja osa
för Skaparens vilja — du gör ett glänsande parti!

Den unga flickan log bittert.

— Det är vackert av dig att så väl sörja för min
framtid.

— Var förnuftig, Anna!

— Förnuftig!

Därpå skrattade hon honom rakt i ansiktet, vände
honom ryggen, i det hon kastade cigarettstumpen i
kakelugnen.

— Voilà les femmes! tänkte Bert. Man kan aldrig
få tala ett förnuftigt ord med dem. Naturligtvis är
det mycket vackert av henne, att hon håller så
mycket av mig, men jag skulle föredraga, att hon i detta
fall brukade sitt goda förstånd.

I Annas själ rasade en fruktansvärd kamp.
Förgäves bemödade hon sig att frammana de syner, som
i går hade haft så stark makt över henne. Det var
ju hennes önskan att fä denne man, som kunde giva
henne den likedom och den tillvaro, hon längtade
efter. Men i detta ögonblick tänkte hon helt annor-

Vansinmig eller icke? 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free