Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
ta i gång brobyggnadsarbetet, och de närmast
följande månaderna var han blott hemma om kvällarna;
ofta var han tvungen att stanna borta flera dagar, så att
Anna var mycket ensam. Men hon grämde sig icke
vidare häröver, Det passade henne utmärkt att ha en
man, som inte ständigt hängde över henne. Det
skulle i varje fall i längden ha tröttat henne. Hon hade
tillräcklig underhållning. De nygifta bodde tills
vidare i en trevligt möblerad lägenhet, och Anna hade
deltagit i inredandet, så att den fått en personlig prägel.
I andra våningen bodde fru Düsbach, med vilken hon
var mycket tillsammans. Efter någon tids förlopp
gjorde hon visiter och mottog likaså motvisiter av
vänner och bekanta. På så sätt gick tiden fort, och hon
kände sig övermåttan lycklig. Staden och
umgängeskretsen föreföllo henne mycket angenämare och gladare
än förr, det var, som om det kommit ny glans över
alla ting och människor. Men kanske denna
förändring till det bättre helt enkelt härledde sig därav, att
Anna kände sig som en ny människa, sedan (hon inte
längre bar självtvättade handskar, hattar från
föregående år och skodon, vilkas klackar voro en smula
sneda, utan uppträdde som den rika fru Horstmann, som
höll tre tjänsteflickor och som från Nizza hade
hemfört en hel samling moderna dräkter, vilkas snitt kom
de kräsnaste målarögon att stråla av beundran. Hon
hade aldrig känt sig så glad som nu, och ofta måste
hon skratta för sig själv, när hon kom att tänka på
de kval och den ängslan, som ännu under
förlovningstiden hemsökte henne. För en världsdam, som äger
rikedom, intelligens, skönhet och äregirighet, var livet
så rikt, att den lilla kärleken verkligen spelade endast
en obetydlig roll. Hon kunde i varje fall mycket väl
undvara den. Hon var riktigt belåten med sin gamle
brumbjörn. i synnerhet när han befann sig på resor.
På grund av bristande utrymme i den tillfälliga
bostaden, kunde hon inte ha någon större mottagning,
men hon höll sig skadelös genom att så mycket oftare
inbjuda en liten utvald skara, som hon klokt hade
förstått att samla omkring sig och vilken bestod av
väninnor, som likaledes voro nygifta, dessutom unga
konstnärer, officerare och ämbetsmän.
Annas första visit gällde öldrottningen. Fru Os-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
