Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
många andra sevärdheter, och det dröjde inte länge,
förrän han stod mitt i en tät klunga nyfikna, som
utfrågade honom om det enda, som för ögonblicket
intresserade honom i så hög grad, att han av iver och
hänförelse helt och hållet glömde bort tiden.
Men plötsligt märkte han, att det blev rörelse i
mängden och att allas ögon riktades mot en bestämd
punkt. Nu såg han en liten, vit ångsky höja sig över
trädens kronor. Strax därpå kom tåget, som skulle
föra hedersgästerna över bron och därigenom inviga
den. De mörka vagnarna voro prydda med flaggor
och grönt. I fönstren såg man folk, som på det stora
avståndet sågo ut som dockor, i det ögonblick, då
lokomotivet gled in på bron, visslade det, dess vissling
besvarades av ett dånande hurrarop. I första
ögonblicket stod Horstmann med gapande mun och stirrande
ögon, förbluffad, nästan förfärad över, att han inte
var med däruppe. Men så fattade han sig, svängde
hatten och ropade hurra med de andra. Vida omkring
skallade jubelropen, som ekade mot dalens sluttningar
för att så småningom tystna. Men strax därpå ljöd
en klar stämma vid sidan av honom: — Hurra för
mästaren! Hurra för byggherrn, för vår ledare! Han
blev förvånad och såg nu, att en skara av hans egna
arbetare fått syn på honom och nu med kraftiga
àrm-bågsstötar banade sig väg genom mängden. En liten
målarpojke, som i sin ljusa,’ vida söndagskostym,
liknade en dvärg, hade klättrat upp på ryggen av en
arbetare och ropade nu med en röst så ivrig och
genomträngande, som om det gällt att hejda er. tjuv i
flykten :
— Här ha vi mannen för det hela. Han där är
mästaren för alltsammans!
Härvid pekade han på Horstmann, och innan denne
kunde få fram ett ord, hade folket trängt sig omkring
honom och lyft honom upp på sina axlar, medan de
svängde med hattarna och av alla krafter ropade: —
Hurra för Horstmann! Leve han! Hurra!
Ett ögonblick stodo de omkringstående utan att
riktigt fatta, vad detta hurrande skulle betyda, men den
lille målarpojken förklarade situationen, i det han
fortfarande pekade på Horstmann och skrek med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
