Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Med möda banade han sig väg till dörren och
skyndade till kvarnen för att kläda om sig. Så fort som
möjligt kom han i den svarta fracken. På hans fråga
om det »te varit bud efter honom, kunde hans
hushållerska inte ge något ordentligt svar. Han rusade
därpå upp för den branta bergsstigen till restauranter,
badande i svett och halvt virrig i huvudet av allt det,
han hade måst dricka i marketenteriet. Tamburen
var svart av höga hattar. Han var synbarligen den
siste. I sin upphetsning och brådska var han nära
att springa omkull en kypare, som bar in en stapel
tallrikar. Men vid ingången till stora salen blev han
stående ett ögonblick; han drog andan djupt, och
medan hans blick gled över det tätt besatta
hästskofor-»lade bordet, greps han av en märklig stämning.
Genom fönstx-et föll dagsljuset i en bred strimma in och
blandade sig med skenet från ljusen.
Plötsligt höll han på att >appa andan. Huru många
var det månne här? Tre, fyra hundra kanske. Och
alla dessa människor hade samlats här för att hylla
honom för hans arbete.
Han försökte orientera sig. Mitt för tvärbordet
mellan två mycket dekorerade herrar satt en liten
vithårig man, som säkerligen måste vara ministern.
Även stadsarkitekten från Berlin, som åtagit sig att
arrangera festen, upptäckte han omedelbart i sin
närhat ; den tjocke herrn spratt till och såg på honom, som
om han hade varit ett spöke:
— Vad för något? Är ni här?
— Ja, naturligtvis. Har ni inte fått mitt telegram?
— Nej.
— Är det ministern?
— Ja, det är hans excellens.
— Var vänlig och föreställ mig.
— Så gärna, strax!
Den tjocke mannen, som redan dignade under
bördan av sina talrika förpliktelser, toi-kade sin
svettdry-pande panna och förde Horstmann bort till ministerns
plats.
San bugade sig.
Den gamle herrn, som antingen drömde eller tänkte
över det tal, han skulle hålla, reste sig till hälvten från
Vansinnig eller icke? 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
