- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
137

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Redan innan de ätit middag, meddelade Horstmann
sin svärmor, att vagnen höll utanför dörren och
väntade att köra henne till kapten Dehwitz. Vid
avskedet sade han i Annas närvaro:

— Jag har förbjudit min hustru att utan min
uttryckliga tillåtelse besöka er eller sin syster.
Handlas det mot min vilja blir följden endast, att jag
sänder er och er svärson utmätningsmän på halsen och
pantar ut vartenda öre ni äro skyldiga mig!

Nästa dag, medan Horstmann befann sig i sitt
arbetsrum, passade Anna på tillfället och skrev brev
till modern, i vilket hon bönföll denna att för Guds
skull befria henne från denna avskyvärda människa.
Horstmann var ånyo sinnesförvirrad och borde
genast sättas på hospital. Brevet skickade hon med sin
kammarjungfru. Från fru Düsbach fick hon
tillbaka några rader, vari hon uppmanades vara tålmodig
och icke taga något överilat steg. Dehwitz skulle nog
tala med doktor Zimmer men för ögonblicket fanns
ingenting att göra. Med ett bittert leende kastade
Anna brevet i ugnen, hon förstod alltför väl, att
hennes släktingar voro rädda för, att Horstmann skulle
göra allvar av sitt hot.

I en hel vecka var Anna avskuren från all
förbindelse med den övriga världen. Hon närde ständigt
den förhoppningen, att Bert skulle besöka henne, men
ingen kom. Av kammarjungfrun hörde hon, att Bert
två gånger varit där, men Meves hade befallning att
till vem som än kom meddela, att herrskapet ej var
hemma.

Denna tid var den värsta i Annas liv. Varje dag
syntes henne vara en evighet. Hon överfölls av
plötslig nervositet, händerna skakade och hjärtat bankade
som ville det spränga bröstet. Vilda planer
föresvävade henne. Hon ville rusa bort till sina bekanta,
klaga sin nöd för dem och be dem sätta denna plan i
verket. Hon ville resa efter Bert, som nu måste
vara i Paris, men hon insåg snart, att detta skulle vara
alldeles ogörligt. Vad skulle hon göra? Det funnes
endast en räddning: läkaren måste förklara, att
hennes man var sinnessjuk. Det var hennes sista rädd-

Vanstnnig eller icke? 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free