- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
173

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17,3

— Nå, så mycket bättre, men Dehwitz behöver inte
få veta något om den.

— Varför inte det?

— För det första har din man aldrig talat om den
och för det andra — är det väl bara en bagatell.

Anna såg förvånad på sin mor.

— Ja, en liten bagatell på 200,000 gulden.

— Ser du, min flicka, den summan tala vi inte om.
Du känner inte till något om den. Den existerar helt
enkelt inte. Den står till din privata disposition och
du har alltid en liten reserv, om räntorna inte skulle
förslå.

— Men det är ju bedrägeri.

— Bedrägeri! Vad menar du med det? Du har
väl rätt att göra med dina pengar, vad du vill.

— Och då man ser efter i böckerna.

— Ingen kommer väl att antaga, att en galen
människa fört böcker. Jag undansnillar helt enkelt
böckerna, så kunna de få leta, så mycket de vilja.

— Och när Gustaf kommer tillbaka?

— Hur skulle han kunna komma tillbaka? Han
sitter på dårhuset, därför att han är galen och slipper
inte ut.

Ett elakt leende spelade på Annas läppar och medan
hon stirrade rakt ut i luften sade hon:

— För det första är han inte vansinnig, för det
andra kommer han alldeles säkert tillbaka en gång.

— Vad är det du säger? Är han inte galen?

— Det är något prat, mamma, som du kan inbilla
andra men inte mig. Jag vet precis, hur det står till
med honom. Han är brutal och kunde i upphetsning
lätt döda en människa. Han handlade rått, men —
men jag hetsade upp honom till det yttersta. Jag har
i hettan sagt honom saker och ting, som kunnat få
vilken man som helst att tappa besinningen. När du nu
säger, att han är sinnessjuk och ej kan tänka klart, så
är det inte sant. Han är lika klar i huvudet som du
och jag. Och det kommer till att sluta med att
läkarna upptäcka det och sända honom tillbaka. En vacker
dag är han här igen och hur går det då, hur går det?

Anna hade rusat upp och stirrade på modern. Hon
var befriad från mannen, han var borta, men hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free