Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Horstmann. Kanske dröjer det en fjorton dagars
tid, kanske kommer hon förr. Låt mig nu se, att
ni förhåller er riktigt lugn, så att vi med gott
samvete kunna tillåta besöket.
Det föreföll Horstmann som om han blivit tio år
yngre, som hade en kärleksfull hand lyft
tungsinthetens och bitterhetens börda från hans hjärta, som
nu fylldes av hopp och högt spända förväntningar.
Nu, då isen var bruten, märkte han, hur mycken
livskraft hans starka natur alltjämt ägde, trots allt
vad han genomgått. Hans gestalt blev mera rak,
ansiktet mindre slappt, han log, underhöll sig med de
andra patienterna, pratade med Meves, vilken han
anförtrodde sina förhoppningar och planer.
Meves emotsåg det stundande besöket med den
största ängslan. Det växlades ideligen brev mellan
honom och fru Düsbach. Även underläkaren var
missnöjd med direktörens tillåtelse, den sjuke kunde
bli upphetsad vid besöket och hans frihetslängtan
kunde få ny näring, nu, då han just börjat vänja
sig vid anstaltens regelbundna liv och hade blivit så
artig och lydig man rimligen kunde begära.
XV.
Förhållandet mellan fru Horstmann och Holleder
hade under vinterns lopp långtifrån varit idel
solsken. Berts arbetsiver hade efter kort tid alldeles
försvunnit. Han fann det dumt och opassande, att
en man med hans begåvning skulle bygga
hyreskaserner och därför överlät han snart alla affärer åt sin
kompanjon. Den kredit, som Annas hjälp förskaffat
honom, använde han till att göra nya skulder. Han
lät pengarna rulla och förde på nytt ett muntert liv.
Anna var mycket olycklig över detta sakernas
tillstånd. Då hon kom med förmaningar, började han
gäspa, då hon förebrådde honom hans oförlåtliga
lättsinne, blev han grov. Fortsatte hon att tala förnuft
med honom, besökte han henne inte på flera dagar.
Från sitt föpster kunde Anna se honom gå förbi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
