- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
196

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

— Nå, hur avlöpte det. Du ser en smula
upprörd ut.

Hon skakade på huvudet och sade i vred ton:

— Bert, vi ha> uppfört oss skändligt, du och jag.

Han tömde lugnt ett glas rödvin och smackade med

tungan.

— Det har jag sannerligen vetat länge.

Klockan fyra gingo de ombord på ångaren, som

skulle föra dem till Bonn.

Horstmann hade emellertid satt sig att skriva ett
kärleksfullt brev till sin hustru. Han räckte det
till Meves och sade:

— Lägg det i postlådan ombord på Loreley.

— Om det lägges på tåget, kommer det fortare
fram, sade Meves, som just nu inte gitte resa sig.

— Då skall jag själv ställa om att det kommer
ombord.

Horstmann steg upp och Meves följde med missnöjd
min efter honom ned till kajen, där båtarna lade till.

På akterdäcket satt Anna vid sidan av Bert, som
hon skaffade skugga genom att hålla parasollet över
honom. Anna stirrade tankfullt ner i vattnet.

Plötsligt såg Anna, att Bert ryckte till.

’— Se på satan! sade han.

I samma ögonblick utbrast en dam:

— Gud sig förbarme, den mannen är ju galen.

Då Anna tittade upp fick hon syn på Horstmann,
som knappast stod fem steg ifrån henne. Han hade
sträckt ut armarna, munnen var öppen, men inte ett
ord kom över hans läppar. Plötsligt utstötte han
ett vilt rop, grep sjukvårdaren om strupen, kastade
honom i marken och sparkade honom i ansiktet. Det
blev ett vilt tumult. Matroserna kastade sig över
Horstmann, från vägen kommo stadsbud och
stenhuggare skyndande till och en tät ring bildades kring
den rasande mannen, som släpades bort från
landgången. Båten satte sig långsamt i rörelse, medan
passagerarna hoppade upp på bänkar och bord för
att kunna se, vad som försiggick i land. Med
stigande hastighet svängde ångarens hjul, skovlarna
piskade vattnet till skum och snart nog gled ångaren
raskt utför floden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free