Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Hon sade adjö till jungfrun, som hon tyckte mycket
om, och i det hon tryckte hennes hand, ålade hon
henne att med detsamma ge sig iväg med brevet.
Anna väntade tills hon hade hört att
tjänsteflickan stängt gatudörren efter sig. Därpå reglade
hon sin dörr och satte sig på sin vanliga plats vid
fönstret. Med handen lätt stödd mot länstolens rygg i den
ställning, hon på denna plats så ofta intagit under
många skymningstimmar, tittade hon in i skvallerspegeln,
som återkastade en gaslyktas sken. Ett ögonblick
senare tog hon revolvern med fast hand, medan hon bet
tänderna samman och tryckte huvudet mot länstolens
ryggstöd. Därpå tryckte hon av och sköt sig i högra
tinningen. Då de andra vid ljudet av skottet skyndat
till och sprängt dörren, funno de henne liggande i de
sista dödsryckningarna. Geheimerådet Zimmer kunde
sedan han i en hast anlänt till huset, blott konstatera
att döden inträtt.
Klockan var då tre på morgonen. Till midnatt hade
det rått den största oro i huset, därefter hade man
efter hand gått till vila. Fru Dehwitz, som vakade vid
systerns lik, hade lagt sig på en säng och sökte läsa litet.
Kaptenen tillbringade natten i ett rum på nedre botten.
Han hade av sorg, skräck och oro druckit så mycket
rödvin, att han fallit i tung sömn. Även tjänarna hade
gått till vila efter att ha ingående diskuterat den
sorgliga tilldragelsen.
Den enda, som bevarat fullständig sinnesro, var
gamla fru Düsbach. Medan de andra invånarna i huset
rusade omkring som voro de galna, hade hon förhållit
sig alldeles lugn. Strax, då Zimmer visade henne
Annas brev, och därefter gick bort till polisstationen,
förstod hon fullt klart, vilka följderna måste bli av
Annas förklaring. Den glada fastlagstiden måste få ett
ohyggligt efterspel. Lika lugn och nykter som
svärsonen var förvirrad och berusad övertänkte hon, vad som
borde göras. Och sedan hon uppgjort sin plan, skred
hon genast till verket. Först listade hon sig ned i
Horstmanns arbetsrum och brände en del
komprometterande brev. Därpå öppnade hon kassaskåpet och tog
alla reda penningar, som funnos där, och vecklade om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
