Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weinsbergerportar. Ännu har jag aldrig fått upplefva, att en
sabelskramlande magyar skrikit i mitt öra: »Lefve Maria
Theresia, vår kung!» — Är man däremot af ödet
bestämd att vara man, då behöfver man ju endast
omgjorda sig med sitt svärd och draga ut i världen
fortast möjligt, och hela världen med all dess
härlighet står öppen. Man tillkämpar sig ära och
hjälterykte, vinner lagrar, ja, till och med, om lyckan är
god, en tron i likhet med Cromwell... ett
världsrike såsom Napoleon den store! Jag minnes så väl,
att mitt ideal, mitt begrepp om verklig mänsklig
storhet på den tiden inskränkte sig till beundran för
krigarens hjältemod och hans lysande uniform.
Visserligen kunde jag icke neka vetenskapsmän och lärda
författare och skalder, upptäcksresande och
uppfinnare min högaktning, men verklig beundran skänkte
jag endast de hjältar, som vunnit stora drabbningar
och fältslag. Dessa hafva ju alltid varit historiens
bärare. De hafva utplånat riken och bildat nya sådana,
De hafva haft folkens öden i sina händer och gått
i spetsen för dem. Enligt min dåvarande öfvertygelse
och mening stodo de lika högt öfver
genomsnittsmänniskorna som Alpernas bergsryggar och Himalayas
snötäckta toppar stå öfver de djupa, blomsterhöljda
dalarne.
Trots allt detta var jag helt visst själf icke i
besittning af någon hjältenatur. Verkliga förhållandet
var, att min natur var synnerligen liflig och hade
mycket lätt att råka i hänförelse på grund af allt hvad
som prisades och berömdes af min omgifning eller
i mina skolböcker.
Min far var österrikisk general och hade under
»fader Radetzky» (som han för öfrigt ägnade en nästan
gudomlig dyrkan) kämpat vid Custozza. Hans förråd
af anekdoter från fälttågstiden var mycket rikt. Min
gode far var stolt, mycket stolt öfver sina
krigareminnen. Hans entusiastiska skildringar af de fälttåg,
i hvilka han deltagit, gjorde, att jag alltid med ett
visst medlidande betraktade hvarje manlig individ
som icke ägde liknande minnen. Och dessutom —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
