Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedtystad. Den trosartikel, som var sålunda
formulerad: »Napoleon är en ärelös skojare, en inpiskad
kanalje», den trosartikeln fick man på intet villkor
angripa, så länge han var vår fiende. Allt, som utgick
från honom, hade redan i förväg sin dom gifven. Det
var »kanaljeaktigt», det var nedrigt, huru ädelt, huru
godt det än månde i sig själf vara. Jag förmådde dock
icke helt och hållet undertrycka mina tvifvel angående
riktigheten af detta omdöme, denna dom. I alla de
historiska berättelser om krig, hvilka hittills fallit i
mina händer och kommit under mina ögon, hade jag
städse funnit och såsom faktum konstaterat, att
författarens sympati liksom hans lifliga beundran ägnats den,
som velat afskudda sig ett främmande ok och kämpa
för att vinna frihet. Visserligen var det ganska svårt,
stundom omöjligt för mig att vinna någon klarhet i
fråga om, hvad som menades med frihet... det så
mångbesjungna, det så afgudade begreppet frihet...
eller hvad man inbegrep under orden »ok», ett
främmande ok» o. s. v. Men så mycket blef mig klart, att jag
kände mig öfvertygad därom, att sträfvandet efter
afskuddandet af ett ok liksom själfva frihetssträfvandet
fanns denna gång ingalunda på den österrikiska, utan
på den italienska sidan. Men äfven på grund af dessa
med skygghet tänkta och med ännu större skygghet
uttalade åsikter blef jag... så att säga...
nersablad. Ännu en gång hade jag hårdhändt vidrört en
helig grundsats, en af dessa så kallade sanningar,
hvilka man icke tillåtes granska och kritisera, men
på hvilka man skall med barnets enfald tro...
endast tro... den grundsatsen, att den regering,
under hvars hägn jag blifvit född, är den bästa af alla
regeringar i världen... den föreställningen, att en
regering, under hvilken jag lefver, aldrig kan pålägga
ett ok. Hvad jag kan tycka vara ett ok, hvad som
af mig frampressar både tårar och suckar, det är
naturligtvis idel välsignelse, så snart det kommer från
regeringen. I enlighet härmed betraktade jag detta
folk, som nu ville lösslita sig från oss, icke såsom
frihetskämpar, utan såsom afskyvärda rebeller. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
