Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hållet förgätit, att där någonsin bland de lefvandes
antal funnits någon person med namnet Arno.
Endast jag ensam var i detta hänseende minnesgod.
Ingen annan än jag nämnde någonsin hans kära namn.
Ehuru tiden visserligen lagt sitt balsam på mitt
hjärtesår och lindrat min sorg efter honom, hade den dock
icke förmått utplåna hans bild ur mitt hjärta. Man
kan visserligen upphöra att sörja sina döda... sorgen
beror ju icke af vår vilja.. men glömma dem skall
man icke. En föresats, från hvilken jag icke vek,
var att dagligen tala med Rudolf om hans pappa.
I sin aftonbön måste han alltid inflicka denna bön:
»gode gud, låt mig bli snäll och god samt bereda min
käre, käre far glädje!»
Vi roade oss tappert... både mina systrar och
jag... jag ingalunda mindre än de! Det var ju,
så att säga, min debut i världen. Första gången hade
jag blifvit införd i sällskapslifvet såsom fästmö och
nygift. Af helt naturliga anledningar hade då alla
kurtisörer varit nödsakade att hålla sig på
vederbörligt afstånd. Och hvilken skulle väl världslifvets
starkaste lockelse vara, om icke kurtis? Men besynnerligt
var det måhända, att ingen af dessa herrar gjorde
något intryck på mig, fastän det mycket behagade
mig att vara omgifven af tillbedjare. Mellan mig och
dem reste sig en skranka, hvilken tycktes vara
oöfverstiglig. Och denna skranka hade blifvit upprest af
min Arnos minne, men framför allt af mina studier och
mitt tankearbete under de tre år, som jag tillbragte i
stilla tillbakadragenhet och under litterära
sysselsättningar. Alla dessa unga herrar ägde ju inga andra
lifsintressen än sport och dans, spel och kurtis,
vapenskicklighet och ärelystnad. De flesta voro militärer,
och ägde icke ens den mest aflägsna aning om de
saker och ting, som jag hade i mina böcker inhämtat
eller åtminstone skådat på afstånd. Det
vetenskapliga språk, af hvilket jag visserligen inhämtat endast
de första grunderna, men om hvilket jag åtminstone
visste, att det användes af vetenskapens män vid
dryftandet och lösandet af lifvets högsta och viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
