- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
83

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sista ögonblick här på jorden hade varit lika
fasansfulla, som liknande öde var för många, många af våra
kamrater, skulle jag helt visst aldrig hafva till Er
yttrat ett enda ord i detta ämne. Ingenting
sorgligare låter tänka sig än det, att man får om en kär
anförvandt höra, att han ljutit en kvalfull död. Men
här var detta icke händelsen.»

»Ni lyfter en tung sten från mitt hjärta... Ack,
berätta!»

»Jag skall icke inför er upprepa de tomma fraser,
med hvilka man plägar söka trösta och hugsvala fallna
krigares efterlefvande: ’han dog som en hjälte’ och
annat af samma slag, ty jag har svårt att förstå,
hvad man menar därmed... Men jag kan bjuda
Eder den verkliga trösten: han dog utan att tänka
på döden. Han var redan från början öfvertygad, att
ingen olycka skulle drabba honom. Vi voro ofta
tillsammans och han berättade ofta för mig om sin lycka
såsom make och familjefader. Han visade mig mer
än en gång porträtterna af sin unga, vackra maka och
sin lille son. Han inbjöd mig att, ’när en gång
fälttåget vore ändadt’, besöka honom i hans lyckliga hem.
Under slaget vid Magenta befann jag mig af en
tillfällighet vid hans sida. Jag vill bespara Er skildringen
af de föregående scenerna. Något sådant kan för
öfrigt icke med ord och knappt ens med en målares
pensel skildras. Män med krigiskt sinne gripas under
kulregnet och midt ibland krutröken af en sådan yrsel,
att de i själfva verket icke alls veta, hvad som
försiggår i deras närmaste omgifning. En sådan man
var Dotsky. Hans ögon sprutade eld. Han måttade
huggen med fast och stadig hand. Han var, så att
säga, rusig af stridslystnad. Det kunde jag... som
var mera lugn... tydligt märka. Då kom en bomb
susande genom luften och föll ner på blott några få
stegs afstånd från oss. Då detta stålvidunder
exploderade störtade tio man till marken, och... bland
dem befann sig Dotsky. Jämmerrop hördes bland
de olyckliga... men Dotsky uppgaf icke ett enda
ljud. Han hade ljutit en ögonblicklig död. Jag och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free